Dags för ett inlägg om ett ämne som många känner starkt för, på ett eller annat sätt. Starkt för eller starkt mot. Särskilt kanske nu, i grilltider. Varför väljer vi att äta kött?
Mitt förhållande till kött är komplicerat, eller egentligen inte, jag har en klar ståndpunkt, men jag klarar inte alltid av att leva upp till den. Då blir jag irriterad på mig själv, när jag inte lever som jag lär, men det är jag inte den första att göra.
Jag äter kött. Ibland. Fastän jag anser mig vara vegetarian, eller pescetarian, dvs äter fisk och skaldjur. Helst skulle jag vilja säga att jag är vegan, för det stämmer bäst överens med mina moraliska värderingar, som jag alltså inte lyckas leva upp till. Alltid när jag försöker ursäkta för mig själv att jag kan ta en bit kött slutar den inre argumentationen alltid med följande slutsatser.
1. Jag tycker att det är gott.
2. Ibland kan jag inte stå emot.
3. Alla övriga argument för kött handlar egentligen om att jag försöker ursäkta punkt 1-2, men kommer alltid fram till att det inte finns nån ursäkt.
Jag behöver inte äta kött, och jag kan inte rättfärdiga att ett djur ska behöva dö för att jag under några minuter ska få känna smaken av en av dess tillredda döda kroppsdelar mot min tunga. Så enkelt är det. Men jag gör det ändå. Och inte bara jag, utan en majoritet av alla oss andra också. Och de flesta tycker att det är helt ok, till och med att det är mer ok än att inte äta kött. Så normaliserat är det.
Det fanns kanske en tid då människan, i vissa delar av världen i alla fall, kände sig nödgad att äta kött, annars skulle man inte ha överlevt, och det argumentet har jag inte något problem med. Om det inte fanns något annat val skulle antagligen jag också kunna tänka mig att nacka eller sätta en kula i nåt levande. Men idag handlar det inte om överlevnad. Det handlar om ovan, punkt 1-2. Det är gott, vi står inte emot och socialiseringen ser till att vi inte kan känna det makabra sambandet mellan middagen och döden.
När vi ser på film hoppas vi alltid att den hjälplösa ska klara sig och att översittaren ska få vad den förtjänar. Ser vi ironin i det? När kommer vi att få det vi förtjänar? Eller det kanske redan har börjat. Vår köttkonsumtion förvärrar både miljön och vår hälsa, och kom inte dragandes med LCHF eller Atkins för det är INTE bra för hälsan i längden och absolut inte hållbart ur ett globalt perspektiv. Om alla tuggade grönsaker skulle både vi och miljön må bättre. Proteinet? Snälla nån, det finns protein så det räcker och blir över i allt annat som vi äter.
När jag började utesluta kött gjorde jag det av hälsoskäl. Det är allmänt vedertaget att reumatiker mår bättre av att inte äta kött. Och det gör egentligen andra också, de som vågar testa så länge att de känner skillnaden. Ju längre tiden går blir jag mer och mer etisk vegetarian eller vegan, men ibland halkar jag dit igen. Men jag frågar mig då alltid: Varför kött? Och när ska vi sluta med dumheterna?
Varför vill vi gosa med vissa?
Och göra såhär med andra?
