En sån där dag

Dagen började bra. Kom iväg till flyget och där började det. Planet var lite försenat och jag skulle vara på ett lunchmöte, men anade att jag inte skulle hinna i tid. När vi landade fick jag vänta på planet en stund innan jag fick hjälp ut. Ofta brukar de vara snabba. Och så fick vi vänta en liten stund på permon, vilket också ofta går snabbt men jag har ju varit med om några gånger då man fått vänta betydligt längre. Blev nu ytterligare lite försenad.

Jag fick iväg ett meddelande om att jag inte skulle hinna till lunchmötet.

Innan vi åkte in till stan behövde jag gå på toa så ner med hissen till toan och precis när vi skulle trycka på knappen till hissen när jag skulle upp så slår hissen om till "avstängd". Lite handfallen står vi där. En hisskille kommer och säger att han ska sätta igång hissen. Han lyckas inte. En stund senare tittar en annan karl fram och jag frågar om det finns en annan hiss, men får till svar att det inte gör det. Jag misstänker att han inte riktigt säger sanningen. En stund senare tittar han fram igen och säger att det finns en hiss, men att han egentligen inte får släppa fram oss till den. Han släpper förbi oss i alla fall.

Nere vid Arlanda express ser vi precis tåget fara iväg. Ännu mer försenad. När nästa tåg har kommit och vi klivit ombord är det första som sägs att det är ett omfattande signalfel i hela Stockholm så vi blir stående en stund...

Framme på Centralstationen blir det att slänga i sig maten och rusa iväg till mötet efter lunch.

Mötet avlöper väl.

Sen vidare till hotellet. Kommer till tunnelbanetåget och kliver på. Malin hinner på, men inte Susanne. Efter en stund kommer Malin på att hon glömt en påse när vi skulle kliva på tåget så hon hoppar av och tar vändande tåg tillbaka. Susanne är ikapp och vi går till hotellet. Malin anländer en stund senare glad i hågen med påsen i handen. En vänlig själ hade lämnat in den.

Dagen har bara varit helt sanslös :-)